När jag behöver vara själv

När jag behöver vara själv

…i min egen bubbla och med mina egna tankar och känslor, kan det vara svårt att vara med i sociala sammanhang, vare sig på jobbet, på ett evenemang eller hemma med familjen. Ibland känner jag mig splittrad mellan mitt ego och mina egna behov och känslan av att vara mer eller mindre tvungen att vara med andra människor.

Ibland vill jag mest av allt vara helt själv, kanske i lugn och ro eller med musik och dans, men framför allt i min egen bubbla för att kunna känna det som pågår inom mig just i den stunden.

Det är lite som när man drömmer men ändå känner sig tillräckligt vaken för att bestämma själv hur och när drömmen ska ta slut. Den där friheten att inte påverkas av annat än min egen fantasi, mina känslor och min energi.

Jag kör bil utan musik på radion, jag tar en promenad, sitter en stund i trädgården, springer en runda, går upp en stund tidigare än vanligt och bara njuter av morgonen på egen hand. Det jag också gör ibland är att skriva ner mina tankar och känslor. Att få ner det på papper betyder inte bara att få ur dem ur huvudet, det betyder också att jag får chansen att sätta ord på mina känslor och förhålla mig till det mer som en observatör än som huvudperson.


Vad är det för känslor, och vad vill de berätta för mig just nu?